Lyssna
Referenser
Allmänt (lästips)
Larsson, L.G. (2018). Per Holmberger och sockenlapparnas språk. urn:nbn:se:uu:diva-336640
Svanberg, I. (1999). Hästslaktare och korgmakare. Resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar.
Westerdahl, C. (2008). Sydsamer från Bottenhavet till Atlanten. Båtdokgruppen AB.
https://southsaamihistory.wordpress.com
Platser Dalarna
Bennström, G. (2006). Ett samiskt offerfynd i Falun? I: Dalarna 2006. Ett mångkulturellt landskap. Dalarnas hembygdsbok årgång 76.
Bäcke, J. (1987). Sockenlappar. Skedviplogen, årgång 10.
Dalpilen (1901-10-01). Lappar i Mockfjärd.
Danielsson, H. U., Thorell, E. & Andersson, A-G (1995). Kjortelsäck, pryska eller kruspung -om en dokumentation av kjolväskor i Dalarna. Hemslöjden 1995:4. s. 25-27.
Engström, B. (2005). Lappar i Svärdsjö. Dagsverket 3/2005. s. 10.
Engström, B. (2018-04-25). Mailkorrespondens om släktforskaruppgifter om samer i Svärdsjö.
Falukuriren (1962-09-24)
Floderus, E. (1949). Ett träbeläte från Njutånger. I: Hälsingerunor – en hembygdsbok 1949.
Forsslund, K-E. (1921). Med Dalälven från källorna till havet, Del I, bok IV. Stockholm. s. 12-13.
Forsslund, K-E. (1928). Med Dalälven från källorna till havet. Del 2, Väster-Dalälven, Bok 10, Mockfjärd och Södra Gagnef. Stockholm: Åhlén & Åkerlund
Hedström, H. (1950-02-06). Sekelskiftets Lapp-Lisa, orgelspelaren Hedström och ”Ovikens fjällar”. Borlänge tidning. s. 12-13.
Kjellström, R. (1975). Träguden från Ottfjället. Fataburen 1975. Nordiska museets och Skansens årsbok.
Lapp-Lisa, Norrländsk uppslagsbok, Band 3. 1995.
Larsson i By, C. (1920). En dalasockens historia: kulturhistorisk beskrivning av By i Folkare härad. 1, Socknens historia. Stockholm.
Larsson i By, C. (1939). En dalasockens historia: kulturhistorisk beskrivning av By i Folkare härad. 2, Folkets arbetsliv, tro och sed. Stockholm.
Liman, I. & Sommarström, B. (1967). Figurristningar i Orsa. Fataburen, Nordiska museets och Skansens årsbok. Stockholm. s. 65-74.
Matsson, R. (2017-01-25). Mailkorrespondens om släktforskaruppgifter om samer i Svärdsjö.
Moreus, E. (1966). Utbyggnad av Skräddardjurberga fäbod. Orsa Skoltidning nr 3 1966.
Olsson, S. (1956). Vad mor berättat. I: Wallman, Bengt (red.). Hille, vår hembygd. Gävle. s. 170-172
http://www.bygdeband.se/plats/232924/sverige/dalarnas-lan/sater/stora-skedvi/hammarsmedsbo/speckts/
Platser Gävleborg
Andersson, L. (2003). De samiska spåren i landskapet. Skogens historier del 4. Skogsstyrelsen och Länsmuseet Gävleborg
Björck. M, Blennå, I. & Ulfhielm, B (2017). Samiska kulturmiljöer i Gävleborgs län. Länsmuseet Gävleborg Rapport 2017:09.
Martinsson, M. (2011). Sockensamer. Religionshistoriska spår och konfrontationer i Gästrikland under 1600-1900-talet. Examensarbete, magisternivå. Religionsvetenskap. Högskolan i Gävle
Hallström, G. (1944). Skogs sockens fornhistoria. Socken på Ödmorden. Anteckningar till Skogs sockens historia. Lund.
Lidman, H. (1943). Känt folk i gamla Ovanåker. Edsbyn.
Persson, P. (1996). Yxebodha del 1-2. Färila.
Andersson, O. Samer i Hanebo.
Ulfhielm, B. (2016). Sockenlappar och andra samer i Gästrikland. Från Gästrikland 2017. Gästriklands kulturhistoriska förening.
Platser Västmanland
Larsson, G. (2013) Möklinta förr och nu. Morgongåva.
Larsson, G. (1998) En bok om Möklinta socken. Morgongåva.
Neveus, E. (1960). Vår hembygd Nora. Tierp.
Svanberg, I. Sockenlapparna i nordvästra Uppland. Vår Hembygd. Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla. Häfte nr 4.
Samer i historien
Cramér, T. & Ryd, L. (2012). Tusen år i Lappmarken. Skellefteå.
Hansen, L.I. & Olsen, B. (2004). Samenes historie fram til 1750. Oslo.
Ljungdahl, E. (2017). Samer i Västernorrland förr och nu. Historia och kulturmiljöer.
Lundmark, L. (2002). ”Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm” – svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv. Umeå.
Lundmark, L. (2008). Stulet land – svensk makt på samisk mark. Stockholm.
Samer – ett ursprungsfolk i Sverige (2009). Regeringskansliet, Sametinget.
Thomasson, L. (2002). Ur jämtlandssamerns nutidshistoria. En mer än hundraårig kulturkamp. Östersund.
Westerdahl, C. (2008). Sydsamer från Bottenhavet till Atlanten. Båtdokgruppen AB.
https://southsaamihistory.wordpress.com
Samer idag
Aronsson, K-Å. (1994). Samiska kulturmiljöer i Sverige. En forskningsöversikt. Riksantikvarieämbetet.
Samiska rötter. Släktforska i svenska Sápmi (2016). Svenska släktforskarförbundet. Handbok 12. Malmö.
Cramér, T. & Ryd, L. (2012). Tusen år i Lappmarken. Skellefteå.
Ljungdahl, E. (2011). Om vi inte syns så finns vi inte. Inspiration och vägledning vid dokumentation av det samiska kulturarvet. Luleå.
Ljungdahl, E. (2017). Samer i Västernorrland förr och nu. Historia och kulturmiljöer. Gaaltije nr 5.
Samer – ett ursprungsfolk i Sverige (2009). Regeringskansliet & Sametinget.
Wennstedt Edvinger, B. & Ulfhielm, B. (2004). Samer i Hälsingland. Inventering, studiecirklar, utställning 2000-2003. Länsmuseet Gävleborg.
Åhrén, C. (2008). Är jag en riktig same? Umeå.
https://southsaamihistory.wordpress.com
Sockenlappar
Ljungdahl, E. (2017). Sockenlappar i Jämtland. Gaaltije.
Schmidt, J. W. (1992). Resa genom Hälsingland och Härjedalen år 1799. Översatt och kommenterad av Anders Lööv. Trondheim.
Svanberg, I. (1999). Hästslaktare och korgmakare. Resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar.
https://southsaamihistory.wordpress.com
Ortnamnen
Spåren i landskapet
Fjellheim, S. (1994). Det samiske kulturlandskapet. I Fragment av samisk historie. Foredrag Saemien våhkoe, Röros 1994. Fjellheim (red.). Steinkjer.
Hedman, S-D. (2003). Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD. Umeå.
Ljungdahl, E. (2007). Tamrenkötselns landskap. Gaaltije.
Ljungdahl, E. (2011). Om vi inte syns så finns vi inte. Inspiration och vägledning vid dokumentation av det samiska kulturarvet. Luleå.
Viklund, B.O. (1992). Samiska härdar. I Oknytt nr 1-2..
Kåtan
Israelsson, I. (2015). Traditionella samiska kåtor. Material och byggnadsteknik. Östersund.
Kjellström, R. (2003). Samernas liv. Stockholm.
Manker, E. (1947). De svenska fjällapparna. Stockholm.
Ruong, I. (1982). Samerna i historien och nutiden. Stockholm.
Språket
Larsson, L.G. (2018). Per Holmberger och sockenlapparnas språk. urn:nbn:se:uu:diva-336640
Samer – ett ursprungsfolk i Sverige. Sametinget & Regeringskansliet.
Hantverk och slöjd
Förkristen religion
Ahlbäck, T. & Bergman, J. (red). (1991). The Saami Shaman Drum. Based on Papers read at the Symposium on the Saami Shaman Drum held at Åbo, Finland on the 19th-20th of August 1988.
Christoffersson, R. (2009). Med tre röster och tusende bilder. Om den samiska trumman. Uppsala.
Haetta, O.M. (1994). Samenes gamla religion og folketro. Alta Museums småskrifter nr 1.
Lindmark, D. & Sundström, O. (red). (2017). Samerna och svenska kyrkan. Underlag för kyrkligt försoningsarbete. Umeå.
Manker, E. (1947). De svenska fjällapparna. Sockholm.
Manker, E. (1957). Lapparnas heliga ställen. Nordiska museet Acta Lapponica XIII. Stockholm.
Mebius, H. (2003). Bissie. Studier i samisk religionshistoria. Östersund.
Rydving, H. (1993). The end of drum-time. Religious Change among the Lule Saami. Uppsala.
Virdi Kroik, Å. (red). (2005). Efter förfädernas sed. Om samisk religion. Boska – föreningen för bevarande av samisk kultur och medicin.
Virdi Kroik, Å. (red) (2007). Hellre mista sitt huvud än lämna sin trumma. . Boska – föreningen för bevarande av samisk kultur och medicin.
Westman, A. & Utsi, J.E. (1998). Trumtid. Om samernas trummor och religion. Ájtte.
Immateriella värden
Bäckman, L. & Kjellström, R. (red) (1979). Kristoffer Sjulssons minnen. Om Vapstenlapparna i början af 1800-talet upptecknade af O. P. Pettersson. Nordiska museet.
Inga, B. & Sunna, I. (2013). Traditionell ekologisk kunskap. Renskötarkvinnor om renen, landskapet och språket. Duoddaris 26. Luleå.
Kjellström, R. (2003). Samernas liv. Stockholm.
Kjellström, R. & Ternhag, G. & Rydving, H. (1988). Om jojk. Värnamo.
Kuoljok, S. & Utsi, J-E. (1993). Samerna. Solens och Vindens folk. Luleå.
Några sägner, seder och bruk, upptecknade efter lapparna i Åsele- och Lycksele lappmark samt Herjedalen sommaren 1917. Af Torkel Tomasson. (1988). (Red. Lindin, L. och Rydving, H). Dialekt- och folkminnesarkivet Uppsala.
Stoor, K. (2007). Jojkberättelser. Umeå.
Virdi Kroik, Å. (red). (2010). Där renflocken drar förbi……Boska – föreningen för bevarande av samisk kultur och folkmedicin. Stockholm.
Bilder
