Ortnamnen

I Mellansverige finns flera hundra ortnamn som minner om den samiska historien. De flesta av dessa är sammansättningar där ordet Lapp ingår. Många har att göra med topografin på platser där samerna har vistats. Lappmyren med olika skrivningar finns på många ställen, liksom Lapphällarna. Det är också vanligt med sammansättningar med höjdbeteckningar, som Lappåsen, Lappkullen och Lappberget.

Namnskicket visar att ett vanligt läge för samisk bosättning har varit där en höjdrygg eller hällmark möter våtmark. Ofta är det lavrika marker på skogen som ligger lite vid sidan av gårdar och bygd.

Det finns också ganska många namn som har kopplingar till brukad mark. Exempelvis finns Lapptäkten och Lapphagen i många socknar och tycks ofta indikera sockenlappens boställe. Ytterligare ett vanligt namn är Lappkällan.

Ett ortnamn som, i alla fall indirekt, skulle kunna indikera samiska kulturmiljöer är namn på Ren. Sådana är inte heller ovanliga i området, men de är svårare att tolka. Ibland syftar de på djuret ren, men de kan också betyda kant, så som exempelvis i ordet vägren. Ibland kan det vara en muntlig uppgift som berättats i generationer och där ett ursprungligt namn på rönn senare blivit ren.

En relevant fråga i sammanhanget är om det finns samiska ortnamn kvar på samma sätt som ortnamn från den skogsfinska koloniseringen, vilka tämligen oförvanskade klarat århundradena. Här behövs mer forskning. Några säkra belägg för ortnamn på samiskt språk finns ännu inte, även om det i folktraditionen ibland förts fram sådana förklaringar.

Ortnamnen är viktiga. Ofta är de det enda tydliga som återstår av den samiska historien på en plats. De kan också vara till stor hjälp för att hitta fysiska spår i landskapet. Namn som Lappkojholmen visar till exempel tydligt att det funnits en samisk bosättning på ön.